Unaẓur n umezgun d tmedyazt Ḥass Mess yefka-yawen-d, d tarzeft, yiwen weḍris n Jean El Muhub Ɛamruc ( umyaru afransis amaziɣ) i d-terra Nasira Abrus si tefransist ar tqebaylit. Taɣuri n Ḥass Mess ternu-yas tafulki (cbaḥa) i teqbaylit d wawal n tayri d leqdeṛ n Jean i yemma-s Faḍma At Menṣuṛ Ɛamruc. Teǧǧa-yaɣ-d nettat, daɣen yiwen ugerruj n tesmekti (unecfu) « Taḥkayt n tmeddurt-iw ».
Ḥass Mess: http://hacemess.com/index.php/category/bienvenus/
Yemma taɛzizt,
Tufiḍ-iyi-d acḥal d ddurt-aya bɣiɣ ad am-in-aruɣ tabratt annect-ilatt. Mi ara tedduɣ di Pari, tikkwal ttarguɣ amzun akken teckunṭḍeḍ deg iɣil-iw. Nleḥḥu ttawil ttawil deg ubrid, am unina n tmeddit, rrif rrif n ubrid n tmacint di Ṛades.
Tezzuɣureḍ iḍarren-im i yeswaḥen di terkasin-nni inem yeḥfan, tesburreḍ i yedmaren-im timeḥremt-nni yinem iwumi msan yiɣman. Acu kan, taṭṭucin-nni yinem n teqrurt tuḥrict, siggint akkin akka, ur yelli wayen tzegleḍ, iniyen igenni, itran i aɣ-d-inecden, attan dɣa yiwwet akken n tsusmi d tameqrant tnefled seg tmizar, si ger rrwayeḥ, tezdi talwit id-yersen seg igenni.
Ttxemmimeɣ s unuɣni; qarreɣ-as, ur walaɣ mazal ad aɣ-ttunfkent ddeqs n tegnatin am ta, a ncali am akka uqbel ad sbarbrent fell-aneɣ tewwura n uxxam deg yiḍ. Axxam nneɣ n Ṛades ur telli tizi deg it-id-ttmektayeɣ ur sradment ara wallen-iw. Yekna-yas i dderk n cfawat akk d ihdman n tirga deg i ttillifent tugnawin n usḥissef, deg i yettiṛṛiq liser – ahbuh tigi ur tuqtent ara am tmezwura-nni- acu kan smenennit tirẓegt d tiẓet yettaken anzi s acewwiq id-ttawin iɛessassen-is.
Yemma inu, yemma taẓidant inu, yemma taṣebrit, yelzen, yemma inu yettwaqden, irrebban tissas ! Wissen ahat tezriḍ Ajanut inem (ton Jeannot) mazal-it ur yeṛwi ara ijufar inem, werǧin yeḥla seg ussan n temẓi-s, ayen yebɣun yeg, anda is-yehwa yeddu, ad tt-qimeḍ s yidisan-is, mačči kan d tugna timcelfeqt, neɣ d tirmegt yettcarrigen cfawat, d abeḥri i turett ara s-tiliḍ neɣ ad yemmet s ukuffer ? Wissen amek telliḍ tafsut-a icuban anebdu ? Amek tettqazameḍ annect-nni akk n cɣel n uxxam ? Kra n taɛkemt yellan, tagara d kem akk d baba i tt-yirfeden. Tneɛtabem xemsin n yiseggassen, mačči d kra. Limer d lebɣi yewweḍ-d lawan n usgunfu, natta-nni ula yiwen seg tarwa nwen ur awen-tt-id yeḥella.
Acu kan a yemma inu d kemmini i d tifrat i aɣ-d-uznen at tbaḍnit. Ulamma annect-nni akk n leqdic yesendeqqayen tarwiḥt d tfekka, ayen im-yefka bab igenwan drus wid i wumi i t-yefka : seddaw ikumcan n udem-im d ucebbub-im amellal, tezgiḍ teṭṭurceḍ, yerna-am amzyabu n uncraḥ amzun d lɛinṣar ddaw n tmurt yetteffi-d seg wallen-im yecalwen. Ma tella kra n tmedyazt d waḍu n tẓuri id-aɣ-yezdɣen Mari Lwiz (Marguerite Ṭawes Ɛamruc) akk d nekk, d kemmini i d aɣbalu ines. Temliḍ-aɣ kra din yellan, teṣawḍeḍ-aɣ-d tiɣri n tmurt nneɣ, tiɣri n yimezwura nneɣ.
Annaɣ a yemma inu werɛad ifuk yiseɣ-im. Mi akka bdiɣ ferzeɣ acu yezwaren deg wayen akk iyi-yeggunin, ad n-zziɣ ɣer-m. Tura ilaq ad taruḍ akk ayen i wumi tecfiḍ, ur kem-id iṣaḥ wextiri, akken im-yehwa, melmi id-am-ters nniya. Ad yimɣer cɣel. Acu kan a yemma inu, ɣur-m kan ɣur-m kan ad tezgleḍ temẓi-m d wayen akk teddreḍ di tmurt n iqbayliyen. Aṭas ara nelmed sges d tirni, azal-is mačči d izli, ur yettnuzu, ur irehhen. Di leɛnaya-m a yemma inu, ddu di lebɣi, ddu di lebɣi i wayen im-d-ssutreɣ.
Yemma inu, taḥawact inu, tissudan ḥninen.
Ajanut-inem (ton Jeannot /Jean Lmuhub Ɛamruc)
Ɣer u issin kter ɣef :
Faḍma At Menṣuṛ : https://kab.wikipedia.org/wiki/Fa%E1%B8%8Dma_At_Men%E1%B9%A3ur
Jean Lmuhub Ɛamruc : https://fr.wikipedia.org/wiki/Jean_Amrouche
S tefransist / Taɣuri n Silya :